Amerikabrev

Breven är avskrivna källtroget, men jag har kompletterat breven med flera punkter så att det ska bli lättare att läsa.


Brev nr 1 (skrivet av Katarina Nordin till Alfred och Lisa Eriksson i Nordantjäl)

                                                                                                        Chicago den 20 – 6 1930

                                                                                                        Bästa släktingar

Hjärtligt tack för brevet som vi fått från Eder. Ursäkta det jag dröjt med svar. Som jag ser så mår ni som vanligt bra. Vi mår också bra annars, men tiderna tycks bli sämre för varje dag som går sen vi kom över hit. Så i kan inte annat än säga det vi haft otur hela tiden. Förra året kunde Erik få arbeta något medan det var sommar, men i år tycks det aldrig ska bli något arbete för de otaliga massor folk som lever på en sån här plats. Och det är lika dåligt överallt. De vill inte betala något för arbete nu här, av vad slag det än vara må.

Det torde nog vart så här dåligt många gånger i detta land fast de svenskar som kommit hit förr har ju förstås haft bra förtjänst ibland och då ser de efter det och vill aldrig komma ihåg hur mycket det varit dåligt här.

De vill alltid framhålla hur dåligt Sverige är emot för detta land, men jag skall säga en sak som jag sagt till så många. Att får man vara frisk och ha gott arbete då har man lika bra var man är.

Jag tror för visst att här kan man kläda sig billigare än i Sverige. Och om vi nu säger "Om" Erik fått arbeta stadigt varenda dag efter den dagpenning som snickare har här, då skulle vi ha kunnat spara här. Men som det är nu så är det knappt det går att göra utgifterna när man är en familj. Och vi får vara glad mens det går. Det finns så många som aldrig tjäna en enda daler på ett hellt år. Jag otrivs inte här ej häller, flickorna gör det, men jag önskar det skall bli goda tider här igen. Jag för min del vet att det är att sträva var man än är. Jag förstod allt när vi gick hur det är för oss. Vi har alltid varit följd av otur. Det är att vänta nu och se om det nånsin blir gått om arbete mera.

Flickorna de går i skolan. Än de har en vecka kvar nu. De får sluta den 27. Då har de två månader fri, men det är bättre när de har skolan, så det är bra att de inte har så länge ledigt. De lika att gå i skolan. Nu får de byta klass alla tre så då blir de änn mera flitig.

Ja, nu har jag rita ihop några rader i all hast, just så ni ska se det vi inte kommit bort i den stora förskingringen. Vi tänker nog pröva o. vara med till sista man. Det är stora svärmar av flygmaskiner i luften här i går o. i dag. Det är ett evinnerligt surr både på jorden o. i luften. V i är så van nu så det gör ingenting.

Jag slutar denna gång med de varmaste hälsningar till Eder alla från oss.

Hälsa även Fröken Erickson. Jag har ännu inte skrivit till henne.

Skriv nån gång


Brev nr 2 (skrivet av Brita Carolina Lidblom, f. 1872, till fastern Anna Brita Jonsdotter i Gårelehöjden)

 

Mora Minnesota
maj 10 -31

Besta faster
Anna Brita

 

Efter en mycket lång tystnan will jag nu överaska eder o på samma gång gratulera faster på åttionde födelsedagen. det ser inte ut som att det ska vara sant att ni är så gammal, men tiden går fort, hur än då den ser ut lång när den är framför oss vi alla bli gammal, kom ihåg jag bli 59 till hösten. Ja det skulle vara roligt om man vore så när att jag finge titta in till faster den 29:de för eftermidagskaffe eller om jag ha kunat skickat en fin födelsedagstorta som vi brukar här, men vägen är nog för lång. Jag hör af Katrina ni alla der hemma mår bra och att ni har haft en kall vinter men här ha vi haft en mycket fin vinter. Det är knapt någon som minnes en så fin vinter ingen sno alls men nu i vår här ha det vare kalt och husket, så det kan hända att vi få igen det nu i vår här. I går och i dag ha det rängnat men kalt reng, men vi är glad för alt reng vi får ändå. Vi har haft så många torra år så jorden är så uttorkat så vi behöver mycke reng och helst när vi ingen snö hade, men nu är det ju grönt och fint o löven hål på spretta ut men vi har haft flera frostnätter så blomknopar på fruktträden, bärbuskar, o syrenen ha frusit, så det bli nog dåligt med frugt i år och dåliga tider och arbetslöshet är det här liksom i Sverja och det är det vist över hela verden som det höres huru än det kom till att gå få vi väl bara undra på förstås. 
Vi bor på farm vi reder os nog. vi har tillräkligt med mat och väldigt mycket att jöra. det blir ingen arbetslöshet för os, så om man vill stjöta allting och tänka att man ska reda sig för framtiden, så någ har man det man jör på en farm, men det är nog dem som är lata här också och inte stjöter om vad de har men så går det därefter för dem också.
Ja när som det är första gången jag skriv till eder så vill ni väl veta allt om mitt

(Brevet renskrivet av Göran Stenmark, Gårelehöjden och originalet finns i hans förvar)


Brev nr 3 (skrivet av Hans Peter Eriksson, f. 1875)

Brunswick

Mr E.O. Person
                Rå
Efter en lång tystnad så måste jag skriva eder några få radr ock låta ni höra att jag lefver ock mår ganska gott samt önskar eder detsama också får jag beräta för eder att jag har nys komit från Dackota ock nt skall jag gå till skogen inom tre eler fyra daga ock betalningen är från Tjugo daler till trätioå daler i månan. Her runt men jag skall resa till Wiskonsin för
det er mycke Bäter der nere en det er her upe i Minnesota. Men nu vill jag fradga Er om ni kan få sälja Hemansdelen som jag har i Moflo ock jag skule lite ha reda på huru det står till mägd den ock ni kan får sälja den tillnågon. för jag will hafva reda på det ock om ni for selja (?) den så måste jag skrifva en fullmagt till Eder. så nu skule jag Licka Hafva reda på det ock ett moste jag har glömt att jag Hört att min Beste Kamrat Liger sjuk der Hema i Moflo.
Jag är sjyldig A.O. Hanson i Krånge 10 kronor. Men jag will att när ni får säljja min Hemansdel så skall ni gifva Honom 15 Femton Kronor utaf mina Pengar.
Han skall hafva lite Ränta jag har nog varit tängt att betala Honom Men det har aldrig Blefve af.
jag skall nog gottjöra eder Min kära fader för ala Besvär som Ni gör för Min skull.
Också måste jag sluta för dena gången om svar anholes forsta hand. Helsa så mycke till minn Kjäresta Kamrat E.(?)Molin från Moflo.

Högaktningsfullt
H.P.Eriksson Mora Brunswick Minnesota Nordamerika

(Brevet renskrivet av Anita Berglund Eriksson, Omsjö och originalet finns i hennes förvar)


© Magnus Johansson, Kramfors, 2001-2005

Sidan uppdaterad 2005-01-09